Förvärvade bolag har egna system. Så samordnar ni AI utan att köra över dem
En koncern som växt genom förvärv består ofta av bolag med olika sätt att arbeta. Hur mycket frihet varje bolag ska behålla i AI-arbetet är något ledningen bör ta ställning till innan verktygen väljs.
Ett bolag som har vuxit genom förvärv kan bestå av enheter med olika historia. Var och en kan ha sitt eget affärssystem och sina egna rutiner. Ibland är det en medveten poäng, eftersom det köpta bolaget var bra just för att det fick vara kvar som det var.
När AI ska in i koncernen är det första förslaget ofta en gemensam satsning med samma verktyg och samma regler. Det passar inte alla bolag lika bra.
Samma fråga ställdes redan vid förvärvet
Forskarna Philippe Haspeslagh och David Jemison beskrev i boken Managing Acquisitions från 1991 att integrationen av ett förvärvat bolag styrs av två behov som drar åt olika håll. Det ena är hur mycket värdet i affären kräver att verksamheterna samordnas. Det andra är hur mycket självständighet bolaget behöver behålla för att fortsätta vara det som gjorde det värdefullt.
Svaret ger fyra olika lägen, från att bolaget absorberas helt till att moderbolaget nöjer sig med att äga det. Resonemanget går att flytta till AI, men tillämpningen är en tolkning och inget författarna skrev om.
Alla bolag behöver inte samma sak
Tänk er en koncern där ett köpt bolag har kunddata och processer som liknar övriga bolags, medan ett annat arbetar på ett helt annat sätt. För det första bolaget finns mycket att vinna på gemensamma verktyg och gemensam data. För det andra kan ett påtvingat verktyg bli en kostnad som aldrig tjänar in sig.
Problemet uppstår om koncernen väljer en modell för alla. Då får vissa bolag för lite stöd och andra för mycket styrning. Risken är att det lokala bolaget bygger sin egen lösning vid sidan av, och att ingen längre vet vilka verktyg som används.
Gemensamma säkerhetsregler hindrar inte lokala initiativ
Säkerhet och behörigheter går i första hand att avgöra gemensamt. Vad AI ska användas till avgörs bäst av den som kan verksamheten i det enskilda bolaget. Det är den delen som förvärvslogiken gäller, och den kräver att någon i varje bolag har uppdraget att leta möjligheter.
Valet bör göras bolag för bolag
Koncernledningen kan gå igenom bolagen ett i taget och ställa två frågor till varje, i linje med de två behoven ovan. Hur beroende är koncernen av att bolaget arbetar likadant som de andra? Och vad riskerar att gå förlorat om styrningen blir hårdare? Bolag där det första väger tyngst är kandidater för gemensamma verktyg och data. Där det andra väger tyngst bör AI-arbetet stanna lokalt.
Källor och underlag
Äger någon frågan hos er?
21 frågor ger svaret på fem minuter.
Om ni känner igen er i det här
Om situationen stämmer in på ert bolag går det att prata igenom den utan förpliktelser, med Daniel Kjellgren, som räddar AI-initiativ och IT-projekt som kört i diket.
Läs vidare i samma tema
AI-ansvarig i teamet
Att utse en person per avdelning som driver AI-frågorna är ett rimligt grepp. Det fungerar bara om rollen har mandat och avsatt tid.
Vem äger AI:n?
Allt fler bolag får sina AI-verktyg valda av någon annan. Reglerna för vad som får användas är ofta tydliga. Det som saknas är någon som äger frågan om vad AI ska göra för just dem.
Det styrelsen vill höra
De flesta som förbereder en AI-presentation för styrelsen tror att den handlar om tekniken. De flesta styrelser vill egentligen ha svar på tre andra frågor.