Att följa AI-utvecklingen är en strategi, om ni kan ta in det ni ser

Att inte vara först med AI kan vara ett rimligt val för ett bolag. Då gäller det att följa AI-utvecklingen på riktigt. Valet blir en strategi först när någon har uppdraget att bevaka, och när bolaget kan bedöma och ta in det som visar sig hålla.

Många har redan gått före, och att vara först är ingen garanti

Enligt SCB använde 35 procent av företagen i Sverige med minst tio anställda AI under 2025, tio procentenheter fler än året innan. Bland de medelstora företagen var andelen 50 procent. Den som följer utvecklingen har alltså många som redan gått före, och det finns mycket att titta på.

Föreställningen att den som kommer först vinner är dessutom svagare belagd än den låter. Peter Golder och Gerard Tellis granskade omkring 500 varumärken i 50 produktkategorier. I de 36 kategorier där de redovisar det hade 47 procent av pionjärerna misslyckats. Pionjärernas genomsnittliga marknadsandel var 10 procent och de tidiga ledarnas 28 procent, och de tidiga ledarna kom enligt studien in i genomsnitt 13 år efter pionjärerna.

Studien gäller företag som lanserar produkter och inte företag som köper AI, så den visar inte vad som gäller just för ert bolag. De tidiga ledarna var företag som tog ledningen under produktens tillväxtfas, så studien säger inget om att avvakta. Det enda den visar är att det inte är självklart att den som är först tjänar mest.

Den som följer måste kunna känna igen det som är värt att ta in

Wesley Cohen och Daniel Levinthal beskrev 1990 förmågan att känna igen värdet i ny information utifrån, ta till sig den och använda den. De menade att förmågan främst hänger på vad organisationen redan kan. Deras studie gäller företags forskning och utveckling, och slutsatsen för den som köper in och följer AI är artikelns egen. Ett bolag som aldrig har prövat något själv har svårt att bedöma vad andra visar upp, eftersom en demonstration ser lika övertygande ut oavsett om lösningen passar bolagets arbetssätt.

Bolaget behöver inte bygga egna system. Små, avgränsade försök i den egna verksamheten kan räcka för att bygga upp omdömet, förutsatt att någon följer upp vad försöken lärde.

En följarstrategi behöver en ägare och villkor som går att skriva ner

Den första delen är en namngiven person som har uppdraget att bevaka utvecklingen och rapportera till ledningen vid fasta tillfällen. Utan det blir bevakningen något som sker när någon hinner, och ledningen får veta det som råkade hamna i mejlkorgen.

Den andra delen är villkoren för att något ska tas in: vilken uppgift lösningen ska förbättra, hur det ska mätas och vem som fattar beslutet. Hur villkor fungerar som filter mot leverantörerna beskrivs i Leverantörerna ringer, och varför prövningar utan beslutsdatum fortsätter i all oändlighet i Piloten som aldrig tog slut. Bolag som saknar riktning helt finns i Fyra av tio svenska företag har en AI-plan.

En enkel kontroll inför nästa ledningsgrupp är att fråga vem som skulle märka att något har blivit värt att ta in, och vad som händer då. Kan ingen svara, vet ingen heller när det är dags att agera.