AI kan kosta efter förbrukning. Många budgetar är byggda för licenser

Programvara har länge köpts per användare och månad, och budgeten har följt antalet anställda. Med AI går det inte alltid att räkna så. Flera tjänster tar betalt efter hur mycket de används, och då blir kostnaden svårare att förutse.

Flera leverantörer räknar på förbrukning

Ett tydligt exempel är GitHub Copilot. Enligt GitHubs dokumentation kostade tidigare varje interaktion en premium request, med en multiplikator beroende på vilken modell som användes. Från den 1 juni 2026 beror kostnaden i stället på modellen och på hur många tokens som förbrukas. Varje plan har en inkluderad kvot, men det som tas ur kvoten är förbrukning.

Microsoft har en liknande logik i Copilot Studio, där bolag bygger egna AI-agenter. Där kan man köpa krediter i förväg för ett år eller betala månadsvis för det som används. Enheten heter Copilot Credits. Den som har en vanlig licens för Microsoft 365 Copilot får dessutom vissa typer av agentanvändning utan att det räknas mot krediterna. Fast licens och rörlig räkning kan alltså finnas samtidigt i samma bolag, för olika delar av samma verktyg.

När bolag bygger egna lösningar mot en AI-modell är prissättningen ofta per token, ungefär ordbitar som modellen läser och skriver. Anthropic tar till exempel betalt per miljon tokens, med olika pris för text som går in och text som kommer tillbaka. Modellvalet spelar stor roll. Enligt prislistan kostar standardpriset för inmatning hos Claude Fable 5.1 tio dollar per miljon tokens och hos Claude Haiku 4.5 en dollar, en tiondel.

Kostnaden följer arbetssättet

Konsekvensen är att samma verktyg kan bli mycket dyrare eller billigare beroende på hur det används. Tänk er en agent som körs några gånger i veckan och samma agent kopplad till ett flöde där hundratals ärenden går igenom varje dag. Kostnaden blir mycket olika, trots att verktyget är detsamma.

Det är bra om verktyget används, men kostnaden växer då utan att någon behöver fatta ett nytt beslut.

Någon måste äga siffran

Hos bolag som köper per användare är ägaren till kostnaden ofta tydlig, till exempel IT eller inköp. När kostnaden följer användningen uppstår den hos dem som bygger och använder lösningarna, och de ser inte alltid fakturan.

Det behövs därför någon som följer förbrukningen löpande och har mandat att säga till när den avviker. En enkel regel är att varje initiativ får en månadsgräns innan det sätts i drift, så att beslutet att bygga något också blir ett beslut om vad det får kosta, och att någon får en rapport när gränsen närmar sig.